Sambandet mellan Ingvar Kamprad och vikten av att sprida idéer

Ingvar Kamprad var sommarpratare på Midsommardagen. I SR:s podcast finns det extramaterial där Kamprad talar om vikten i affärslivet av att snegla på andra.

IKEA:s grundare talade om att man på IKEA alltid varit bra på att ställa sig frågan: ”Vad gör andra branscher?” Han jämför med Skoda och Trabant, som i decennier tillverkade usla bilar, samtidigt som man aldrig funderade på om man kunde göra förbättringar eller effektiviseringar, eftersom man internt hade inställningen att ”det gick ju bra som det var”. Man sålde ju bilar trots allt, om än dåliga.

Trabant 601

Så har man aldrig tänkt på IKEA. Istället har man där haft en företagskultur som varit öppen för att kika på vad konkurrenter och andra branscher är bra på. Det tycks ha varit ett lyckat koncept. Det har ju gått ganska bra för IKEA, om man säger så.

Det här med att vara öppen för andra och att ha en positiv kultur kring samarbeten osv är bevisligen bra. Glenn Sjöstrand från Göteborgs Universitet skrev en avhandling om detta förra året, i vilken han bevisar att man i Gnosjö

byggt en stor del av sin framgång på att öppet dela framgångar och tjänster med andra – även konkurrenter. Sjöstrand kallar detta för ”gåvoekonomi”, en term jag gillar. Mina tankar går genast till ”gåvopedagogik” och ”gåvoskola”. Konkurrensen mellan skolor må ha vässat kvaliteten generellt på svenska skolor, men vi missade nåt på vägen. Vi sluter oss inne i våra bubblor och glömmer att vårt yttersta (och skattefinansierade!) uppdrag är att ge eleverna bästa möjliga skola och utveckling. Då behövs det mycket bättre interaktion, samarbeten och nätverkande mellan skolor, så att kloka lärare och skolledare får bättre möjligheter att utbyta bra erfarenheter och lösa gemensamma problem.
Jag brukar säga att konkurrensen mellan skolor ännu är omogen. Det är bara suboptimering som gäller. Ännu.
Apples och Rektorsakademiens nya projekt ”TänkOm” är ett steg på vägen bort från detta.
Mer om mitt engagemang där senare här på bloggen.
Men härnäst: – Om sambandet mellan Kamprads idéer/gåvoekonomin och chocolate chip cookie chunks! 🙂

Hans Renman, rektor på YBC

Read Full Post »

YBC går på export

…eller ja, i alla fall till Norrland, denna vackra men ack så avlägsna plats. Min hemprovins.

Det är långt till allt i Haparanda...

För många med stockholmsglasögon känns ibland allt utanför tullarna som platser som har föga eller intet att lära oss i storstan. Men så är det inte. Jag har allt sedan YBC:s projektstart varit nyfiken på och öppen för vad som händer ute i skolsveriges olika hörn (och givetvis också i utlandet). Massor av inspiration till YBC kom ifrån Sunne och Karlstad i Värmland, från Umeå, Kungsbacka, Åre, Sundsvall, Växjö, Västerås och Malmö. För att nämna några.
Kanske har jag imponerats mest av den diskussion som förs och de satsningar som jag sett i Malmö kommun och i Västerås/Mälardalen.

En annan spännande plats i Sverige just nu är Haparanda (med tvillingstaden Tornio på den finska sidan).
Vad många inte vet är att här går det som tåget! Fjärran från slappa reflexåsikter om att alla kommuner norr om Upplands Väsby går back och lever på bidrag så är det faktiskt så att Haparanda har den högsta tillväxten i Sverige – i flera år på raken! (Läs mer om det här.) Haparanda har blivit en inflyttningsort som expanderar, utan att man har lånat en enda krona.
Ett par viktiga faktorer har varit Sveriges och Finlands EU-medlemskap liksom Rysslands stärkta köpkraft. Men viktigast ändå har sannolikt varit den modiga satsningen på handelsplatsen ”På Gränsen” som byggs just på gränsen mellan Sverige och Finland. Över två miljoner besökare per år imponerar onekligen!

IKEA i Haparanda på öppningsdagen, då parkeringen snabbt fylldes, till många tvivlares stora förvåning...

Ingvar Kamprad inviger IKEA Haparanda

Det är onekligen en offensiv, kreativ och intressant kommun, Haparanda – kanske till och med osvensk?
Föga förvånande i en kommun med den tågan i kroppen, så kom det i våras ned en delegation från Haparanda till YBC, för att kika närmare på vår 1:1-satsning. Man gick nämligen i tankar på att också utveckla skolan i kommunen, och såg 1:1 som en möjlig väg att gå.
Besöket på YBC föll väl ut, för strax därefter bestämde man sig för att 1:1 var the way to go och dessutom att det var Apple som skulle leverera MacBooks till lärare och elever. Nu i dagarna fick de 130 första eleverna sina datorer.

Varma i kläderna och inspirerade av YBC-besöket ville man ännu mer med sin skola och gick i nya tankar på att kanske göra om skolan mer i grunden. För en vecka sedan kom så en hel delegation ned till YBC, med kommunalråd och allt, för att ännu en gång göra en djupdykning i hur en helt ny syn på skola och lärande skulle kunna se ut.
Än en gång blev man förtjust för bara ett par dagar senare hade man bestämt sig för att nu jäklar ska det satsas på en ny slags skola i Haparanda. The YBC Way! 🙂
Kolla in NSD:s artikel om detta här!
Kul att i tidningen läsa att ”Det avgörande ögonblicket för det nya gymnasiet kom när skolledningen i veckan besökte YBC-gymnasiet i Nacka. – En modern läromiljö som utbildar eleverna till kreativa människor. (…) Gymnasiet ligger i en galleria och erbjuder bästa tänkbara möjligheter för inlärning. (…) nu ska också våra barn få det. Vår läromiljö ska bli så spännande att också elever utifrån söker sig hit.”
Artikelförfattaren tycks ha slirat lite på källarbetet (det är ju långt till Stockholm, som sagt) och kokat ihop nåt om att vi bara har rika elever (!) på YBC, men strunt samma – det roliga är ju att vi i Nacka kan inspirera och i samarbete med andra kommuner skapa en bättre skola för många.

Så nu är det dags för YBC även uppe i Nord!

Hans Renman, rektor för YBC
(Som just nu helt snöat in på brittiske New York-DJ:n Mark Ronson – missa inte hans ”Oh My God” feat. Lily Allen och Busta Rhymes! Att Ronson producerat och skrivit åt Daniel Merriweather och Amy Winehouse och dessutom är hus-DJ på Justin Timberlakes klubb Suede i NY gör ju honom inte mindre cool. Min fyra veckor gamle son Sigge Stark diggar också Ronson. Hans allt annat än mäktiga högernäve rycker tydligt i takt så fort jag spelae Ronson… 🙂 )

Read Full Post »

Kreativ start på det nya läråret: Teo Härén föreläser på YBC

Teo är en kreativ jävel. Han har kreativitet som passion. Man kan säga att hans liv kretsar kring kreativitet. Ständigt på jakt efter tecken och exempel. Ständigt ute och föreläser. Ständigt skrivande. Bland annat en bok som utsetts till ”en av de 100 bästa managementböckerna genom tiderna”. I hela världen. Det är coolt.

Det känns rätt att inleda ett nytt år på YBC med att omedelbart sätta fokus på kreativitet och varför frågan om kreativitet är helt central – för oss alla . Därför hade vi bjudit in Teo för att tala för våra nya ettor igår.

Jag blev onekligen lite extra glad när Teo inledde med att säga ”jag önskar att jag var i er ålder och gick på den här skolan.” 🙂
Teo drog en lång story kring varför det är så viktigt med att satsa på kreativitet i den värld vi lever i idag. Han tryckte särskilt på den makalösa utveckling vi ser i Kina, Indien, Sydostasien, Sri Lanka, osv. De har gått från att vara länder som var fattiga, fulla av outbildade människor till moderna high-tech-stater, med miljontals akademiker som tjänar en bråkdel av vad våra egna gör. ”I Indien vill man inte ha våra tråkiga jobb, som att sy fotbollar. De vill göra våra ROLIGA jobb: rita våra hus, designa våra kläder, göra vår reklam, osv.”

Så mycket viktigare då att vi i väst och i Sverige inser detta och att det är ett hot mot välfärd. Men samtidigt: – Teo konstaterar helt korrekt att det här inte alls är en anledning till oro. Tvärtom: Det ger oss ett fantastiskt utgångsläge att leda utveckling, att ta fram nya idéer, att se nya sammanhang. Kort sagt: Att vara kreativa. Richard Florida har ju rankat det land i världen som har bäst möjlighet att få ut kreativa medborgare. Svaret: Sverige!

Teo avslutade:
”Ni elever på YBC är de första eleverna som få växa upp i ett land och gå i den enda skola som både vill att ni ska lära er kunskap och dessutom uppmuntrar er att våga göra något nytt, att tänka själva! Jag är avundsjuk på er! Ni har valt den skola som har bäst förutsättningar att lära er att utveckla er kreativa förmåga. Ni har världens potential!”

Kunde inte ha sagt det bättre själv!

Hans Renman, rektor för YBC
(Som nu denna kväll förbereder morgondagens besök från Haparanda, i soffan med Sixten i famnen. – Inte dumt alls!)

Read Full Post »

Valupptakt på YBC och Skolans Dag

Igår kväll hade Moderaterna valupptakt på YBC. Kommunpolitiker i olika nämnder och riksdagsmän fyllde YBC-lokalerna, nyfikna på att höra mer om Sickla, Kunskapsgallerian och YBC. Erik Langby, Mats Gerdau, Anna Kinberg Batra

Anna Kinberg Batra

och andra lyssnade på Carola Lavén, Peter Johansson och mig, som tillsammans ledde kvällen med info om storyn bakom Sickla, AtriumLjungbergs investeringar i Sickla, områdets framtidsplaner, mm. Jag berättade om YBC:s tillkomst och varför YBC jobbar, tänker och andas som det gör.

Skolan är och ska ju vara en opolitisk plats, men det var roligt att få känna av Moderaternas genuina intresse för utveckling och framtidsfrågor. Kanske kan man hoppas på att de tar upp kampen om att ha skolfrågor rejält på agendan, så att inte det bara är Folkpartiet och Jan Björklund som prenumererar på detta. Jag tror att det vore väldigt nyttigt för Sverige om vi kunde få en rikare och mer nyanserad skolpolitisk debatt, där fler röster och mer spännande visioner fick plats. Att bara polarisera mellan flum och disciplin känns… inte så givande, om man säger så.

Det är ju Skolans Dag idag, och det känns bra att man i alla fall en dag per år lyfter fram skolan på det här sättet. Jag hoppas dock att vi inom en snar framtid har Skolans Dag 365 dagar per år. 🙂

Idag föreläser Teo Härén för våra ettor och senare på dagen tar jag emot en delegation från Tjeckien som är här för att kika på YBC.
Ingen risk för tristess på mitt jobb… 🙂

Hans Renman, rektor för YBC
(Som på lite för hög volym för att vara OK på jobbet lyssnar på Coldplays live-skiva ”Left Right Left Right Left”, som jag inte kände till att den ens fanns, men som tydligen delades ut till de som hade förmånen att få vara på Stadion härom kvällen. Tack Agnes för den!)

Read Full Post »

Varför har vi betyg egentligen?

Häromdagen kunde man läsa en debattartikel av forskarna Magnus Henrekson och Jonas Vlachos där de konstaterades att andelen elever som går ut gymnasiet med MVG i alla ämnen har ökat med 28 (!) gånger. Tänk vad duktiga alla elever plötsligt blev, samtidigt som ropen om den svenska skolans förfall ekar… Artikelförfattarna konstaterar att en sannolik förklaring går att finna i friskolornas intåg på den svenska skolmarknaden: Konkurrensen om eleverna tycks ha givit våldsam skjuts åt glädjebetygen. Av de tio skolor som ligger i topp i den här statistiken är åtta friskolor… Givetvis attraherar en hel del av dessa skolor duktiga elever, men att vi totalt sett ska ha fåt 28 gånger vasssare elever mellan 97 0ch 07 verkar inte så sannolikt.

Strax därefter kunde man läsa i tidningarna (t ex i Dagens Nyheter) att regeringen reagerat på detta och att Skolinspektionen nu ska börja kontrollrätta nationella prov för att se om de korrelerar med de sedan satta betygen. Skolor som verkar sätta glädjebetyg ska kunna straffas.
”– Det är ett stort problem med glädjebetyg i den svenska skolan och jag delar helt den problem­beskrivning som beskrivs i debattartikeln” säger Jan Björklund.

Gott så. Det kan behövas bättre extern kontroll av den här cirkusen, helt klart.
Men jag kan inte låta bli att ännu en gång reflektera över varför vi i gymnasieskolan överhuvudtaget ska sätta betyg? För vems skull läggs det ned hundratusentals arbetstimmar och gigantisk byråkrati med Nationella Prov och snart också kontrollrättning, osv? Är det för elevernas skull? Eller har det mer att göra med en orolig byråkratisk apparat och dåligt uppdaterade föräldrar som vill ha koll, till varje pris?

Jag tror att de flesta är överens om att gymnasieskolan har tre primära syften:

1. Att säkerställa att morgondagens arbetsmarknad och högskola har tillgång till medborgare med goda baskunskaper.
2. Att säkerställa att kulturarv, historisk medvetenhet, demokrati, mm lever kvar till kommande generationer
3. Att se till så att unga medborgare får en personlig utveckling

Inget av dessa tre grundsyften med skolan vinner ett dugg på att vi har krav på betygsättning. Man lär sig inte mer för att man får reda på att ens kunskaper är värda en viss siffra eller bokstav.
Nej, jag ser betygskravet mer som man som tidningsläsare använder recensioner, med fyra plus, tre getingar eller annat. Det är en varudeklaration som talar om något för en tredje part. En regissör eller skådespelare, t ex, hänger sällan upp sig allt för mycket på om en film eller teaterföreställning får två eller fem getingar. Den blivande publiken däremot, de vill veta!
Samma sak med gymnasiebetygen: De sätts inte för att eleven eller läraren ska få info utan för att någon annan, någon annanstans, någon annan gång ska ha underlag till beslut: Ska du få börja på Handels? Duger du till att bli tandläkare?
Lärare på gymnasiet sätter med andra ord betyg för någon annans skull, vanligtvis för högskolans eller universitetens sållningsmaskineri. Men varför ska gymnasielärarna göra massor av jobb för högskolans skull? Om de känner ett behov av någon form av sållning är det väl lämpligt att de löser det problemet – själva?
Henrekson och Vlachos är också inne på det i sin debattatikel: Högskolor borde kanske börja fundera mer på att ordna egna anlagstester, kunskapsnivåmätningar, relevanta för just deras syften, osv? Det är ju inget nytt fenomen!

Observera att jag inte menar att elever (och föräldrar) inte behöver få ständig feedback på sina prestationer och sin kunskapsutveckling. Tvärtom, det är helt centralt. Men den dialogen är ju tio gånger bättre att ha genom gemensamma samtal, löpande text, resonemang, portfolio, osv – inte att reducera den till en siffra eller bokstav. Jämför gärna hur lönesamtal sker i arbetslivet. Där skulle få nöja sig med att som enda feedback få höra att ”du får 2% löneökning i år för du har presterat C”…

Hans Renman, rektor för YBC
(Som imorgon välkomnar årets nya ettor till YBC. Och sedan tvåor och treor senare i veckan! Fulla klasser! Spännande elever! Ett utmanande skolår väntar!)

Read Full Post »

Kreativ sommartävling: Utse svenskans fulaste ord

Jag vet att många av er börjar slöa till lite i hängmattorna, så därför kommer YBC-bloggen att ha tre tävlingar nu i augusti, för att få fart på er kreativa förmåga (den finns inom er, remember?):

1. Svenskans fulaste ord
2. Svenskans vackraste ord
3. Ord vi saknar i svenska språket

Först ut: Sveriges fulaste ord!

Skicka in ditt bidrag till bloggen. Bästa förslag vinner fint pris!

Jag bidrar själv med två otroligt fula ord direkt:
– Plös
– Hurts

Hans Renman, rektor för YBC

Read Full Post »