Strålande intagningsstatistik för YBC

Nu är det strax dax för lite semester, i alla fall lite grann, men så här i de skälvande sista dagarna innan ledigheten har det jobbats intensivt på YBC. Det är massor med saker som vi vill ha klart innan semestrarna, t ex göra klart med IT-supportavtal, städkontrakt, skolmat, möbler, osv. Skönt att inte ha praktikaliteter hängande över sig under sommaren!
Och vi har faktiskt lyckats jobba på så pass intensivt att allt känns helt tryggt och lugnt inför skolstarten. Det gör att vi kan fokusera på det viktigaste: Eleverna och undervisningen.
Vi har ju ytterligt bra koll på VAD vi ska göra på YBC (visionen, målen, syftet, missionen, mm) men det allra roligaste och mest spännande nu är ju den process som vi varit i sedan i våras: HUR allt detta ska går till, dvs att klä ambitionerna i praktik. – DET är ett riktigt, riktigt roligt uppdrag det! Vi känner nog allihopa på YBC att vi ger oss ut i obruten mark, vilket i det här sammanhanget i och för sig är lite pirrigt men också oerhört kreativt, spännande och positivt.

Idag kan eleverna för första gången se hur det har gått för dem i gymnasievalets andra omgång. Själv fick jag igår pinfärsk statistik från valet. Och det var rolig läsning! Vi har ju från Nacka kommuns sida sagt att vi får räkna med kanske tre år innan ”varumärket YBC” har satt sig, och att vi då kan börja räkna med fulla klasser. Men redan nu direkt kommer vi att ha fulla klasser på Business Creative -programmet, med medelbetyg på de intagna på ca 230. Och IB-programmet som vi ambitiöst fördubblar storleken på på YBC, får precis så många elever som vi hoppades på, nämligen två klasser med ca 25 elever/klass, med ett betygsmedelvärde på ca 245.

Men det ALLRA roligaste med den här statistiken är att YBC intar en mycket smickrande tätposition i Nacka kommun (som ju i kraft av Nacka gymnasium redan har länets mest sökta gymnasium).
I Nacka finns det ca 30 gymnasieprogram och inriktningar. Bygg och frisör och Samhälle kultur och Natur Beteendevetenskap och Ekonomi i Saltsjöbaden och El och Handel, mm, mm.
Av alla dessa möjliga program och skolor, så sticker YBC:s två helt nya program ut. Om man tittar på vilka program som har högst andel av förstahandssökande, dvs de utbildningar där eleverna MEST gärna vill gå, de utbildningar som har den allra starkaste dragningskraften, så hamnar YBC:s två program på:

1:a plats (Businessprogrammet – 48 elever har valt det i 1:a hand)
2:a plats (IB-programmet – 42 elever har valt det i 1:a hand)

Och då talar vi alltså inte om relativa siffror, utan i absoluta tal. Trots vår förhållandevis lilla skola, så kniper vi ändå de båda första platserna, redan från dag 1. 🙂
Detta är väl onekligen ett ganska bra betyg på attraktionskraften med YBC, och också ett bra tecken på att de elever som sökt sig till YBC är precis så beslutsamma och engagerade som vi vill att de ska vara! Ingenstans i Nacka finns det med andra ord elever som är så heta på sin utbildning som på YBC!

Det var en helt OK present att ta med sig på semestern… 🙂

Hans Renman, rektor för YBC

Read Full Post »

Om YBC-PR och Kunskapsgallerians invigning i jan -08

I morse hade jag ett avstämningsmöte med Westanders, som är YBC:s partner i PR-frågor.
Vi gick igenom vårens kampanj och funderade kring vad som gick bra och vad vi vill göra annorlunda till nästa gång.
Vi var överens om att vårens kampanjarbete får anses vara ganska lyckat. YBC:s synnerligen ambitioösa PR-arbete hade också den fördelen att vi själva fick en höjd kompetens kring PR-frågor. Och det är en tämligen försummad och inte så effektivt använd arena för skolor. Men jag är själv helt övertygad om den stora betydelsen för skolor att ha en bra kombination av mål och medel…

1. En JÄKLIGT tydlig & attraktiv vision
2. Tydliga mål (kopplade till visionen, givetvis)
3. Genomtänkt och tydlig organisation och roller
3. En genomtänkt kommunikationsplattform (hur ska vi uppfattas? se ut?, osv)
4. En övergripande och heltäckande kommunikationsstrategi.
– Vad ska vi kommunicera? Varför? Till vilka? När? Hur?

På eftermiddagen diskuterade vi i Kunskapsgalleria-gruppen en hel del olika saker – mest praktiska ting om väggfärger, funktioner, städning, receptionsdiskar, mm. 🙂 Men vi diskuterade också en sak som känns extra viktig: I samband med den stora, officiella invigningen så vill vi ju ha någon lämplig person som klipper bandet. Kunskapsgallerian är ju ett i allra högsta grad anmärkningsvärt och offensivt projekt – unikt i sitt slag! Därför vill vi ju ha en invigare som verkligen rimmar väl med projektets ”spitrit” och som också kan tillföra rätt sorts feeling och anda till invigningen.
Det här måste vi tänka noga på, och jag ber alla trogna läsare av bloggen att tipsa mig om goda idéer här! (Och säg nu inte Jan Björklund eller någon i kungahuset…!) 🙂 )
Maila till hans.renman@nacka.se

Hans Renman, rektor för YBC

Read Full Post »

YBC i samarbete med Kaospiloterna

YBC har ända sedan starten av Kunskapsgalleria-projektet i Sickla haft en nära dialog med Kaospiloterna, och jag besökte deras skola på Malmö Högskola redan i januari förra året. Det är helt klart att Kaospiloternas värderingar och fokus på kreativitet och möjlighetisering ligger ytterst nära YBC:s vision, mål och syfte. Vi brukar ibland konstatera att YBC är något av Kaospiloternas lillebror.
Kaospiloterna kids, liksom. 🙂

Vi kommer givetvis att utnyttja det faktumet at vi är grannar i Kunskapsgallerian i Sickla, och ett exempel på detta är första delen av ett kompetensutvecklingssamarbete som drog igång idag. Under en intensiv heldagsworkshop fick hela YBC:s personal stifta bekantskap med Kaspiloternas pedagogik, metoder och angreppssätt. Dessutom fick YBC-lärarna på ett minst sagt konkret sätt själva upptäcka hur kreativitet, lust och passion kan hämtas ur alla, genom att man använder sig av relevanta och smarta tekniker för detta.

I skolans värld finns det en tradition av att enbart premiera akademiska kunskaper (tänk bara på alla otaliga kursmål, betygskriterier, programmål, osv) och att klappa andra färdigheter styvmodeligt på huvudet. Och värre lär det bli, i ljuset av Björklunds 1950-talsinspirerade katedralskolereformer med fler prov, fler regler, tidigare nationella prov, mer fokus på regler och disciplin, osv.
Det är viktigt att inte falla i den här fällan. Sverige brukar rankas som världens kanske mest progressiva och innovativa land, vilket ger oss en guldsits inför framtiden. Vi ska ta avstamp i det akademska och aldrig ge avkall på kunskapskrav, men addera mer saker, andra färdigheter, nya mål – inte bara grotta ned oss i ännu fler varv av samma vara. – För att lyckas i en ny, komplex värld måste vi ju göra MER och NYTT!

Vi talade mycket om detta på Kaospilot-workshopen idag. Vi vill erbjuda fantastiska framtidsmöjligheter för elever som både är teoretiker och praktiker. Vi ska vara en skola både för de som vill jobba inom teknik, medicin, matematik, IT, ekonomi, juridik, journalistik, osv – samtidigt som vi ska vara ett smart val för elever som vill starta eget, som vill bli projektledare, som vill jobba med utveckling, marknadsföring, försäljning, design, reklam, mänskliga möte, utbildning, osv. Alla behöver de stärka både sina teoretiska och praktiska sidor och bli doers, men de måste få göra detta på sitt sätt i en skola som inte automatiskt placerar vissa ämnen högst upp i skolhierarkin. En gång i tiden var skolans uppgift att producera en produkt (= arbetskraft till industrin och akademiker till universiteten), men numera är det eleverna som ska producera och kreera produkter. Det ställer andra krav.

Hur ska vi lyckas med detta? Ja, varför inte citera Steve Jobs ord: ”Stay foolish. Stay hungry.” Vi konstaterade gång på gång idag att vi måste vara grymt bra på att erbjuda undervisning som är innovativ och individanpassad, som är prövande och testar oväntade vägar.
Och vi måste ständigt (både vi själva och våra elever!) vara redo att misslyckas ibland. Det hör till!

Givetvis kommer detta att vara krävande och svårt – för som sagt, vi ska ju addera en dimension till. Kreativa människor måste alltid förbereda sig på motstånd. Det kommer alltid att finnas de som vill föreslå att man ska välja the easy way out – men dessa lärare, elever och föräldrar kan alltid välja andra, mer konventionella och förväntade alternativ. Det finns massor av sådana skolor. Inte minst i Stockholm. ”Ordning och reda-gymnasier” och liknande. Jag är lika övetygad som Kaospiloterna, forskare och massor av författare om att det absolut inte är vägen mot framtiden.
Den stavas tvärtom:
Nytänkande
Inspiration
Lust
Utveckling
Verklighetsförankring
Nyfikenhet
Närvaro
Tydlighet
Mod
Kreativitet
Möjlighetsfokus
Glädje
YBC

YBC:s samarbete med Kaospiloterna känns helt rätt!

Hans Renman, rektor för YBC

Read Full Post »

Den gemensamma gymnasieregionen = ?

I dagens DN kan man läsa om förtvivlade elever och uppgivna rektorer, som alla står helt frågande inför Stockholms avvisande inställning till att ha en helt öppen, gemensam gymnasieregion i hela stor-Stockholm.

Det är helt korrekt, det som en av de intervjuade rektorerna säger i artikeln, att elever idag knappt ens har koll på vad kommuner är – i all fall inte var den enda kommunen börjar och den andra slutar. Och varför ska vissa villkor råda för friskolor? Och andra regler för SP och NV? Och varför ska just Stockholms stads elever särbehandlas och inte andra kommuners elever? Och hur i hela friden kan Stockholm envist fortsätta driva sin utvecklingsfientliga linje, som det råder total enighet om att överge inom övriga Kommunförbundet i Stockholms län?

Många frågor – inte ett enda svar.
Jag är helt övertygad om att det egentliga skälet är det svar som jag brukar ge till frågande, förvirrade och arga elever: det finns inga bra skäl utom ett enda: Den här situationen är bara bra för Stockholms politiker, inte för några andra. Inte bra för alla elever, inte bra för skolorna, inte bra för konkurrensen, inte bra för föräldrar, skattebetalare, effektivitet, osv.
Politiker som fattar beslut för sin egen vinnings skull, se där skolpolitik 2008? Det finns fler, populistiska exempel på riksnivå… Man tar sig för pannan, och kan inte låta bli att undra hur det är just folkpartistiska politiker som är de största bovarna. Vart tog egentligen det partiets tal om valfrihet, frihet, jämlikhet, konkurrensvänlighet, bildningsideal, mm, vägen? Dags att hitta hem?

Hans Renman, rektor för YBC

Read Full Post »